onsdag 24 juli 2013

Gnistanloppisen

Årets upplaga av Listerby IK's loppis på Gnistan gick av stapels under en av årets hetaste dagar.
Hettan dallrade i luften tillsammans med hundratals förväntansfulla människor, alla som packade sillar vid grinden klockan 12:55.
Fem minuter senare öppnades grindarna och jag, sara & syster-yster konstaterade skrattande att det är precis som vis ko-släppen om vårarna. Ystra människor som spinger kors och tvärs, hade någon gjort ett krumbuktsprång hade det inte förvånat ett skvatt!

Vi delade upp oss under de 30 minutrarana det först är visning och bestämde att mötas upp 5 minuter innan för att kunna placera ut oss när budgivningen började.

Jag strosade runt ganska så lugnt denna gången, tittade, kände, klämde, inget skulle vara söndrigt.
Fanns endel godbitar, men inget som kändes som att "den där måste jag ha".
La bud på en Rörstrandskål, en sån där porslinskatt som skjuter rygg och en svartvit hund av Lisa Larsson från Gustavsberg, mest bara för att jag skulle buda på nåt kändes det som.

När jag sen mötte upp syster så gick vi rundan igen och kollade priserna.
Rörstrandskålen var överbudad, så vi gick vidare till bordet där katten och hunden stod och där var en farbror just i full färd med att buda över.
Syster sa, mycket smart "men du har ju redan en sån katt", ja det är ju sant, strunt i den.
Hunden brydde jag mig inte heller om, men frågade var budet var på, 35;- svarade den unga försäljaren.
Jaja, det är bättre om han får den då sa jag och så gick vi vidare.
En liten parantes: Nästa gång jag gick förbi det bordet ropade försäljaren till mig
"Vet du vad hunden gick för?!" 300 spänn!"
Jösses. Den var ju skavd för bövelen! Men han ville väl verkligen ha den då..

Vid nästa bord hade jag spanat in ett norskt fat i en härlig gul färg och nu fanns det helt plötsligt två delar, såg att ett bud på 60;- var lagt och sa till syrran "Jag funderade på det där gula fatet, meeen, det är bättre att hon som vill ha det får det."
Då vänder sig en ung tjej, med en femtiolapp och en tia hårt tryckta i handen, om och ler och säger "Tack!", jag känner att hon verkligen menar det och spontant ler jag mot henne och klappar henne på axeln, efteråt undrade jag vad som tog åt mig, men det kom liksom från hjärtat, jag har ju själv varit i den situationen när en annan intresserad släpper just den där saken man så gärna vill ha till en.

Efter det började försäljningen och jag upplevde för första gången hysterin, alla som trängs, viftar med pengar och saker och skriker om vartannat, den där hysterin som varar max 5 minuter, sen återgår det till normal loppis igen, när alla förhoppningsvis fått det dom stått och väntat på.

Jag blev ingen del av hyserin i år, jag gick där och lullade, hittade en sak här, en sak där, men det mesta tänkte jag, någon annan vill ha detta mer än jag och behöver jag verkligen detta, vilket resulterade i endast 5, ganska så genomtänka köp. Vanligtvis har jag från denna loppisen med mig mist 20 prylar och pinaler, så det var ganska så bra tycker jag. :)


Jag har en svaghet för "glasbollar med saker i", så denna var given! 

En liten trumpetande pojke övervakar numera mina smycken.
Funderar på om den kan ha samma härkomst som denna.


Ännu en väggplatta till samlingen från Nymolle Denmark av Bjorn Wiinblad


Allt blir roligare när man har två! Den lilla lila fick flytta hem till stora blå, Gabriel.

Jag och mina löv! Men ett stort ugnsfat har man väl alltid nytta av!

1 kommentar:

  1. Vilka fina saker du hittat :) Nu ska jag titta vidare på din blogg :)

    SvaraRadera